I dag for vi i väg hela familjen till det välkända MAXI för storhandling... På något sätt tycker jag det är oerhört kul att storhandla, speciellt när barnen är tysta...
Far runt som en galning bland hyllorna, Jesper tar det mer varsamt och kikar in varorna, medan jag springer som en tok runt hela affären och slänger i varor i vagnen... I dag blev det MYCKET handlat, hm, ja för 3500 kronor får man rätt mycket mat...
Men skönt, det är så dyrt på Stan, bara vällingen kostar typ 12 spänn mer per paket så nu passade vi på. Och med två små barn blir det sällan man prioriterar storhandling nu mer, men i dag blev det ÄNTLIGEN av... Och inget onödigt, inte ens en läsk eller en liten, pytteliten godisbit åkte ner, inget onödigt, bara det vi skulle ha, ja åsså ett paket DUPLO LEGO förstås, extrapris...
Lego råkar vara superskoj tycker vi alla som är över 3 månader gamla. Ut med allt lego över hela köksgolvet också bygger vi. Men mest muttrar vi över att vi vill ha mer lego, jag vill ha fler paket lego... Och resten av familjen med... Kul är det hur som helst.
Lite inbakad fläskfile med pommes blev käket i dag.
Och Joela, jo då, hon mår prima, lite hostig, snorig, men i dag var hon efter nästan två veckor, ÄNTLIGEN sig själv igen, superglad, lycklig, sprallig, mysig... Älskade ungen...
Jolin? jo då, hon var också glad i dag:) Som alltid 'ehh'... Sötnosen våran... Hon övar för fullt på att stå, ligger ner och man håller henne i händerna och därifrån ställer hon sig upp och skrattar... Det är för härligt!
Idol blev det i går också. Min idol Jay var bra, fick jag se på nätet efteråt, för Jolin älskar att skrika och vråla, varje gång han sjunger, ja varje fredag, varje vecka så vrålar hon när han sjunger... Komiskt.
I morgon blir det nog lite upphängning av hyllor i badrummet. Med 3,5 i takhöjd gäller det att någonstans ta tillvara på höjden, så det blir där, inne i vår lilla toalett, för duschen är ju på andra sidan hallen:)
Åkte förbi Backabo i dag. Och den som sedan dess ploppat upp i mitt huvud är så klart Kapten Nemo... Snart fyra månader har gått... utan honom. Hur kan tiden gå så fort?
Och, hur kan tomhet och saknad göra så ONT? Jag visste i ärlighetens namn inte att jag kunde älska och sakna någon SÅ mycket som jag saknar honom... Min älskade Nallebjörn... Som nu sover gott o väntar i himlen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar