Saknad

Ibland blir saknaden efter vår Nemo så stor... Googlade runt och hittade så klart två jättefina hoffevovvar för omplacering. Och den ena ser ut som min Nemo... Blir så där läskigt, tänker, att där är han ju, livs levande.. Men så är det inte, utan det är ett annat kräk... För en sekund får jag nästan för mig att slänga mig på telefonen och fråga om jag kan hämta hunden i natt...

Givetvis går det inte...
Men tanken slår mig ibland.
Tänk om jag haft min bråkiga vovve hos mig... För en sekund.

Nu har jag ändå fullt upp och mer därtill... Men ändå...

Dagen tillända

En lång dag. Och alltid när det är långa dagar, ska man vrida klockan tillbaka och dagen blir ÄNNU längre... Tokigt.
Tjejerna har haft en fin dag... Jolin har mått bra, fick lite ont men vi trollade med bajs och vips mådde hon bra och somnade. Joela har somnat för natten... Med två sena kvällar för henne, var det nog skönt att komma i säng i tid.
Anna är här så hon tog Jolin och jag kunde i lugn och ro natta lilla Joela. Underbart!

Vi sov middag i dag, tog en timme innan Joela somnade, men sen sov hon i 2,40 och det gjorde jag och Jolin också, nästan ialla fall... Jag slumrade lite däremellan.

I morgon är det måndag. Och jag bör ta mig ut lite mer än jag gjort i dag.
Ny vecka, nya tag. Underbart. Jag har verkligen tur, som har en så härlig liten familj:D

Alla borde få åka Taxi

Jag är så glad som har så goda vänner som ringer, eller messar att jag ska ringa dom så hämtar och lämnar dom oss på sjukhuset. Underbara ni. Det dumma är att babybarnstolen är i bilen. Får plocka ur den. För då kan jag ju ta båda barnen då vännerna har stora bilbarnstolar.

När jag skulle hem sa läkaren "Men snälla du, nu ordnar vi en taxi åt dig, det kan vi väl få göra". Men så konstaterade vi att det inte gick utan bilbarnstolar...

Tur jag är så envis så allt löser sig på något sätt. Som med bussar mitt i natten...:)

Barnakuten ala buss

Blev bussen till barnakuten i går kväll vid kvart över nio. Linis hade gnytt, skrikit, gråtit, varit missnöjd, haft panik, om varannat i stort sett hela tiden sedan sju på morgonen... Denna gång fortsatte hon på barnakuten också, så lite prover togs. Kom hem och eländet fortsatte, men kvart i ett på natten fick jag henne ÄNTLIGEN helt lugn, hon somnade... Och sover än...

Nu kör jag mjölkfri kost i tre dygn, för att se om det har någon effekt. Tur Elis redan är mjölkallergiker, inte tur, men jag har rätt bra koll på vad det innebär. Och nej, inte bara laktos, utan ALL protein... Och något är det i nästan allt..

Joela höll modet uppe ända till barn kliniken... lilla trollet mitt.

Båda vakna igen, inga skrik än för dagen :)

Tröttast...

Vet inte vem av oss tre som är tröttast nu.
Anette har klippt mig, fint som sjutton blev det.
Jolin har mest haft ont i magen hela dagen... Fått henne att bajsa med hjälp av topsmetoden två gånger. Men värker släpper inte riktigt... Stackars bebis, hon mår inte bra. Får se hur resten av kvällen och morgondagen blir, annars blir det in på barn igen...

Lagom trött, varit i gång sen halvsju i morse... Joela är trött men glad och nöjd.
Lite gröt eller välling för henne snart, sen sooova tror jag... om Jolin tillåter förstås, det återstår att se...

Tillägg

Ska väl ändå tillägga, att de allra flesta mammorna jag möter på Staun, är riktigt trevliga prickar...
Men denna verkar en aning BITTEEEER....

Den svenska avundsjukan

Det där med konstlad avundsjuka tycker jag är intressant....
Som att jag faktiskt är tvåbarnsmamma och klarar av att ha båda barnen hemma och inte har Elis på dagis... Oj så det retar vissa.

Som i dag.

Mötte en bekant med småbarn på Stan. Hon frågar hur läget är och jag ler och säger som det är "jo bra, fast Linis har lite ajaj i magen mellanåt, småjobbigt men det går fint.."
Hon frågar om Elis börjat på dagis, vilket hon redan frågade sist vi stötte på varandra o fick samma svar.
"Nej, kanske till våren, om vi får plats".... är mitt svar.
"Men hade det inte varit skönt med AVLAAASTNIIIIING" säger hon, så där, och tittar på mig, som om jag ser ut som sju svåra år...
Och jag tittar och ler
"Näe, det är ändå bara femton timmar i veckan, det klarar jag allt"...

Sist frågade hon samma sak och när jag sen sa att jag faktiskt reder två små barn själv, att det går bra, att Elis leker massor och att det faktiskt inte kör ihop sig speciellt ofta, sa hon irriterat.
"Då är det väl bara att grrrattuullllleerra då" åsså gick hon?

Spånat vidare och kommit fram till följande.
Hon måste lida av Svensk avundsjuka... Jag klarar två och hon kanske inte ens klarat ett barn, vad vet jag?

Nästa gång, ska jag dock dra en annan historia. För att jävlas lite.
DÅ kommer det nog låta ungefär så här

"Elis ska INTE gå på dagis, jag behöver STÄDHJÄLP.. och tar det i stället för de pengarna... åsså behöver jag massage och då räcker det precis till det..." "För man får väl använda RUUUUTaavdraget?"
Oj, hon kommer tappa hakan ...
Måste bara öva på att ljuga lite utan att asgarva...
"Åsså är jag gravid igen, ska du veta, men säg inget".
Då dör hon väl på cupen...

För allas skvallrande intresse.
Det går FINT med två töser hemma.. .Även när jag är ensam 40-50 timmar i ett kör. Barnen har det KANON. JO då, de leker med andra barn, fast vi inte går på dagis, nästan varje dag...
Och för de som nu undar lite till kan jag avslöja... Jag prioriterar BARNEN före tvätt och städning... Ibland blir det lite stökigt... men det har ingen dött av.
Så nu vet alla skvallrande tanter det...::)
Tjipp!

KÄRRING :P

Mat

Dags för mat för Linis, och snart mellanmål för Elis... Och lite frukost till mig. Sen, ut på Staun, göra lite lördagsfynd.... Och fika.

Bevis på trötthet

Kom på några knasiga saker jag hade för mig i morse...

När mannen lufsade ut genom ytterdörren på väg till jobbet, skulle jag givetvis säga det jag alltid säger "Kör försiktigt". I stället ropade jag sömndrucket "Sov gott"...

Lite senare skulle jag knäppa på micron för en välling. Jag stod där och tryckte och tryckte, och undrade när micron hade gått sönder, för i natt hade den fungerat... Tills jag inser att jag står och trycker på knappen "STOP"...

Nu har jag duschat. För alla intresserade så sover Linis på soffan och Elis satte jag fast i vagnen... På så sätt kan jag duscha utan att behöva vara orolig. Elis hatar dessutom när jag duschar, men en liten stund i vagnen klarar hon av.

Lördagmorgon

Vad vore livet utan lite strul?
Härlig undran kan jag tycka... Ja, vad vore livet utan lite krångel?

Stora J vaknade halvsju i morse, lilla J har väckt mig massor och velat ha mat... Dessutom kunde jag inte somna utan somnade först halvtvå i natt.
Jag är ingen morgonpigg människa, utan skulle kunna betala vad som helst, nästan, för att få sova några timmar till. Jag hoppades att någon skulle ha stulit vår bil så mannen inte kunnat ta sig till jobbet... Men inte då.
Så såg jag min diskbänk och tänkte 'Lilla J sover och stora J bäddar sin docka om och om igen', så nu passar jag på. Och efter att ha diskat lite, krossadet ett glas som ramlade ut ur överskåpet. Glassplitter i hela köket...
På den vägen är det. Jag började tokstäda. När man ändå är i gång och ändå är så trött, kan man ju göra sig lite mer trött, resonerade jag. Eller något sånt.
Så jag städade... Knäppte på radion där "ring så spelar vi" ljöd och vips hade nästan två timmar passerat, eller en, eller jag vet inte, men klockan var i alla fall 9 rätt vad det var...
Och tröttheten, ja den har jag nog städat bort. Eller förträngt? För klockan 9 är det äntligen dags att vakna på riktigt, le lite mot världen och sjunga "lilla snigel akta dig, akta dig, akta dig, lilla snigel akta dig, annars tar jag dig".

Ny dag. Lördag. Nyss hatade jag lördagar. Nu känns det nästan okej. En fika med miss D står på schemat klockan elva, och klockan två kommer finaste Anette hit och ska klippa mig... Tänk, efter 17 månaders frisörstrejk vågar någon utmana mig att få klippa mig... Underbart känns det.

Ja, ny morgon, ny dag, ny helg, gammal vecka. Och jag hörde att man ska vrida tillbaka klockan, är det i natt? Hoppas det, då kanske jag får en bonustimme...